Challenges
Datasets
Workspaces
Papers
Discussions
Leaderboard
Log inSign up
Challenges
Datasets
Workspaces
Papers
Discussions
Leaderboard
Blog
Job Board
Q3AS

© 2026 Aqora Quantum S.A.S.

TermsPrivacyLegal Notice

Resonansfenomen i kvantmekaniken: Vad har resonanser för betydelse för vår världsbild

Alexei Iantchenko

Published Jan 1, 2005• 0 citations
OpenAlex

Abstract

Syfte med denna föreläsning är att introducera begreppet “resonans” och att övertyga er om att resonanser är en del av vår verklighet. Jag ska också ge exempel som visar hur resonanser kan användas för att studera vår värld. Föreläsning ska vara begriplig för alla. I föreläsningen introduceras begreppet “resonans” på grundläggande nivå. Exempel ges på hur renosanser kan användas för att studera vår värld. Renosanser är en del av vår verklighet - genom att mäta resonanser kan man skapa en bild av det verkliga objektet. Presentationen användes vid Alexei Iantchenkos docentföreläsning den 1 april 2005.

Related papers

Tunnlingstider inom kvantmekanik

Malte Lindestam, Fredrik Troive

Det råder idag inget konsensus om tiden som kvanttunnling tar. Den här rapporten har som syfte att undersöka tidigare arbete inom ämnet för att finna passande kandidater till tunnlingstiden. Simuleringar utförs för en endimensionell rektangulär potentialbarriär och används för att stödja existerande teoretiska tunnlingstider. Slutsatsen dras att tunnlingstiden inte beror på potentialbarriärens bredd och att tunnlingen därför kan ske med godtyckligt hög hastighet. Detta stödjer påståenden om att partiklar kan färdas snabbare än ljuset inom icke-relativistisk kvantmekanik.

•Jan 1, 2019•0 citations

Kvantdatorer - beräkningsmaskiner i landet annorlunda

Erik Sjöqvist

Vad är en kvantdator för något och vad är den bra för? I den här artikeln förklarar jag de grundläggande principerna hur en kvantdator fungerar, vad den kan användas till, hur den kan komma att se ...

•Jan 1, 2017•0 citations

Fysikkelevers forståelse av kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider og dens prinsipielle brudd med klassisk fysikk - "Ja, ikke sant? Det er superfrustrerende!"

Henning Vinjusveen Myhrehagen

Denne oppgaven er et delprosjekt innenfor forsknings- og utviklingsprosjektet ReleKvant, et prosjekt som utvikler nettbaserte undervisningsressurser tilpasset læreplanens kompetansemål om kvantefysikk i programfaget Fysikk 2. I denne oppgaven undersøkes hvordan ReleKvant-prosjektets undervisningsressurser kan bidra til elevers forståelse av kvantefysikkens brudd med fundamentale prinsipper fra klassisk fysikk og kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider. Det empiriske grunnlaget for denne undersøkelsen er i hovedsak elevers skriftlige og muntlige responser fra arbeidet med ressursene, samt fire gruppeintervjuer med fire elever i hver gruppe. Analysen av datamaterialet ledet til kategorier for elevers forståelse av prinsippene om kontinuitet og determinisme og hvordan disse prinsippene brytes i kvantefysikken, samt ni påstander om elevers oppfatninger av kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider. Resultatene fra dette prosjektet tyder på at ReleKvants undervisningsressurser bidrar konstruktivt når det kommer til å fremme forståelse av kontinuitetsprinsippet og hvordan dette prinsippet brytes i kvantefysikk. Dette til tross for at mange elever forveksler ordet 'kvantisering' med 'kvantifisering'. Resultatene avdekket at elever ikke oppnår god nok forståelse av kvantefysikkens brudd med determinisme-prinsippet, og enkelte av elevers oppfatninger av kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider er trivielle. Undervisningsressursene bidrar dermed ikke i tilstrekkelig grad til elevers forståelse av kvantefysikken og dens filosofiske grunnlag.

91•Jan 1, 2015•0 citations

Har vi redan skapat kvantdatorn

Marie Ericsson, Erik Sjöqvist

Vissa menar att kvantdatorn redan är verklighet, och syftar på en gåtfull låda som kallas D-wave. Men uppfyller den verkligen kraven? Frågan diskuteras livligt i forskarvärlden. Vad är egentligen e ...

•Jan 1, 2015•0 citations

Kan man spørge om kvantemekanik uden at påvirke svaret?:En meningsmåling blandt fysikere har vist, at deres fortolkning af kvantemekanikken er lige så ubestemmelig som de elementarpartikler, de studerer.

Robin Engelhardt

•Jan 25, 2013•0 citations

Ljuset : svindlande snabbt, obegripligt att förstå

Simon Johansson, Jim Ögren

"Ljuset –svindlande snabbt, obegripligt att förstå”, är en populärvetenskaplig uppsats grundad på vårt projektarbete om ljuset. Det vi begränsat oss till och följaktligen avhandlar i denna uppsats är frågor som rör ljusets hastighet samt hur man mäter och har mätt denna och frågor som rör ljusets natur där vi tar upp bland annat vågpartikeldualism, fotoelektrisk effekt och kvantfysik. Dessutom har varje del ett avsnitt som handlar om hur vi själva genomförde ett antal experiment angående några av dessa saker på Högskolan i Gävle. Uppsatsen är tänkt att vara lättfattlig men utan att reducera djupet i ämnet.

•Jan 1, 2005•0 citations
Syfte med denna föreläsning är att introducera begreppet “resonans” och att övertyga er om att resonanser är en del av vår verklighet. Jag ska också ge exempel som visar hur resonanser kan användas för att studera vår värld. Föreläsning ska vara begriplig för alla. I föreläsningen introduceras begreppet “resonans” på grundläggande nivå. Exempel ges på hur renosanser kan användas för att studera vår värld. Renosanser är en del av vår verklighet - genom att mäta resonanser kan man skapa en bild av det verkliga objektet. Presentationen användes vid Alexei Iantchenkos docentföreläsning den 1 april 2005.
Det råder idag inget konsensus om tiden som kvanttunnling tar. Den här rapporten har som syfte att undersöka tidigare arbete inom ämnet för att finna passande kandidater till tunnlingstiden. Simuleringar utförs för en endimensionell rektangulär potentialbarriär och används för att stödja existerande teoretiska tunnlingstider. Slutsatsen dras att tunnlingstiden inte beror på potentialbarriärens bredd och att tunnlingen därför kan ske med godtyckligt hög hastighet. Detta stödjer påståenden om att partiklar kan färdas snabbare än ljuset inom icke-relativistisk kvantmekanik.
Denne oppgaven er et delprosjekt innenfor forsknings- og utviklingsprosjektet ReleKvant, et prosjekt som utvikler nettbaserte undervisningsressurser tilpasset læreplanens kompetansemål om kvantefysikk i programfaget Fysikk 2. I denne oppgaven undersøkes hvordan ReleKvant-prosjektets undervisningsressurser kan bidra til elevers forståelse av kvantefysikkens brudd med fundamentale prinsipper fra klassisk fysikk og kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider. Det empiriske grunnlaget for denne undersøkelsen er i hovedsak elevers skriftlige og muntlige responser fra arbeidet med ressursene, samt fire gruppeintervjuer med fire elever i hver gruppe. Analysen av datamaterialet ledet til kategorier for elevers forståelse av prinsippene om kontinuitet og determinisme og hvordan disse prinsippene brytes i kvantefysikken, samt ni påstander om elevers oppfatninger av kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider. Resultatene fra dette prosjektet tyder på at ReleKvants undervisningsressurser bidrar konstruktivt når det kommer til å fremme forståelse av kontinuitetsprinsippet og hvordan dette prinsippet brytes i kvantefysikk. Dette til tross for at mange elever forveksler ordet 'kvantisering' med 'kvantifisering'. Resultatene avdekket at elever ikke oppnår god nok forståelse av kvantefysikkens brudd med determinisme-prinsippet, og enkelte av elevers oppfatninger av kvantefysikkens erkjennelsesmessige sider er trivielle. Undervisningsressursene bidrar dermed ikke i tilstrekkelig grad til elevers forståelse av kvantefysikken og dens filosofiske grunnlag.
"Ljuset –svindlande snabbt, obegripligt att förstå”, är en populärvetenskaplig uppsats grundad på vårt projektarbete om ljuset. Det vi begränsat oss till och följaktligen avhandlar i denna uppsats är frågor som rör ljusets hastighet samt hur man mäter och har mätt denna och frågor som rör ljusets natur där vi tar upp bland annat vågpartikeldualism, fotoelektrisk effekt och kvantfysik. Dessutom har varje del ett avsnitt som handlar om hur vi själva genomförde ett antal experiment angående några av dessa saker på Högskolan i Gävle. Uppsatsen är tänkt att vara lättfattlig men utan att reducera djupet i ämnet.